Idrottare och synfel

Även om många människor kan bibehålla fullgod syn livet ut är det minst lika många som har ett litet synfel att tampas med – från alla delar av världen och i alla sammanhang. Bland annat professionella idrottare finns bland dem som lider av synfel, och vad som gör deras vardag lite extra krånglig är att de i de flesta fall inte har någon möjlighet att bära glasögon på jobbet… prova bara att simma eller gå en boxningsmatch med brillor på näsan och se hur det fungerar.

Här är några idrottare som nämns i samma mening som synfel:

David de Gea, målvakten i Manchester United, värvades med lysande förutsikter men har under säsongens Premier Leauge-matcher radat upp målvakstavlor på löpande band. Detta är tydligen på grund av att linserna han använt för att korrigera sin långsynthet varit för ”dåliga” för honom och inte givit honom den synskärpa han egentligen behöver, vilket inneburit att hans roll som målvakt blivit lite av en flopp.
Dags att göra en ny synundersökning och få rätt typ av linser, månne?

Även MMA-proffset Derek Brunson har stött på förhinder på grund av för dålig syn. Vid en medicinsk undersökning inför en match konstaterades det att hans syn var för dålig för att han skulle bli godkänd, vilket innebar att han tvingas stå över den tänkta fighten och alla andra matcher tills han gjort en ögonlaseroperation.

 

En bild på en glas Karolina Klüft dyker upp lite här och var i samma mening som ett stort företag som utför ögonoperationer och ögonlaser i syfte att korrigera synfel. Hon slipper förmodligen både glasögon och kontaktlinser nu för tiden.

 

Se klart i kallt väder

När det såhär års är dags att ägna sig åt vinteraktiviteter i samband med sportlov och påsklov är det förstås många frågor som kommer upp när det gäller synkorrigering i kallt väder. Vill man ägna sig åt vinterlek och vintersport i stil med skridskoåkning, skidåkning eller kanske ett snöbollskrig eller två utan att riskera att åka in i en liftstolpe eller göra en fullträff med en snöboll i nacken på den sura grannen kan det vara bra att se till att se ordentligt när man ägnar sig åt detta – men hur gör man då det på bästa vis?

Glasögon
Glasögon fungerar precis som vanligt vid kalla temperaturer: glasen är tåliga mot kyla och klarar av att användas vid kalla temperaturer. Dock är kanske inte glasögon alla gånger det mest praktiska alternativet när man skall idrotta eller rulla runt i snön, eftersom att de är ömtåliga i allmänhet och har en tendens att ramla av vid för vild aktivitet.

Glasögon passar bra att använda sig av vid lite mer stilsamma aktiviteter ute i kylan som exempelvis långa promenader, korvgrillning, pimpelfiske eller lugn skridskoåkning.

Kontaktlinser
Linser klarar även av mycket låga temperaturer, så det är fullt problemfritt att använda dem även när det är mycket kallt ute.

Linser passar bra att använda sig av vid såväl stillsamma som mer vilda utomhusaktiviteter, eftersom att man inte behöver ta hänsyn till dess ömtålighet eller riskera att de tappas och går sönder på samma vis som glasögon. Oavsett om du vill ägna dig åt tuffa hockeymatcher, skidåkning på längden, off-pist-skidåkning i pudersnö eller vilda snöbollskrig kan du vara säker på att linserna håller din syn klar och skarp hela dagen.

Torra ögon på vintern
Dock är det vanligt att vissa – då även de som inte använder linser – upplever allmän torrhet i ögonen under vintern på grund av kylan och den torra luften, och och dessa gånger kan det vara klokt att ha en liten flaska ögondroppar till hands när man skall vara ute i kylan.

Ögondroppar används genom att du helt enkelt droppar en droppe i vardera öga och blinkar två till tre gånger för att vätskan skall fördelas över hela hornhinnan. Detta kan göras så fort behov uppstår, men max fyra gånger dagligen.
Att ha ögondroppar till hands kan som sagt vara klokt oavsett om man använder linser eller inte, eftersom att en torrhetskänsla i ögonen kan uppstå även när man använder vanliga glasögon eller inte har något synfel alls.

Slutligen är det alltid klokt att bära ett par skyddande solglasögon när man är utomhus på vintern. Detta skyddar delvis mot solens skadliga UV-strålar, som reflekteras i snön och gör att ögonen utsätts för större mängder strålar än på sommaren, men även mot kalla vindar som kan göra ögonen torra och irriterade.

bild: Systane Ultra, populära ögondroppar från Alcon

Fakta om kontaktlinser

Allmänt

En kontaktlins placeras över ögats hornhinna och förbättrar synen genom att bryta ljus till näthinnan. Själva materialet består av olika typer av vätskehaltiga plaster med egenskaper som gör att ögat kan bevara sin naturliga fuktighet och förses med syre. Idag kan så gott som alla synfel korrigeras med hjälp av linser, likaså finns är sortimenten dessutom så breda att du som användare har mängder av möjligheter att hitta en lins anpassad precis för dina behov. Bärningstid, färg, storleksförhållanden, mjuk- eller hårdhet och egenskaper kring återfuktning och komfort kan kombineras för att du ska kunna bära dina linser utan att knappt behöva märka av dem. Det allra nyaste materialet på marknaden, silikonhydrogel, har till och med gjort det möjligt att bära linser dygnet runt i upp till en månads tid – allt för att göra det enklare och bekvämare att slippa sitt synfel.

Kontaktlinser delas generellt upp i två kategorier: hårda linser och mjuka linser. I Sverige är de mjuka kontaktlinserna allra vanligast, medan det fortfarande säljs störst andel hårda kontaktlinser i länder som USA, Tyskland och Storbritannien. Den första kontaktlinsen framställdes av tysken Adolf Fick år 1887 och var gjord i glas, men kunde enbart bäras i ett fåtal timmar och var som sig bör mycket obekväm och påfrestande för ögat. Sedan dess har utvecklingen gått framåt relativt långsamt fram till 1970-talet, då kontaktlinser på allvar slog igenom som ett etablerat substitut till de klassiska glasögonen. Idag expanderar linsmarknaden med stormsteg, och tillverkarna producerar hela tiden nya varumärken, material och egenskaper hos linserna. Idag kan kontaktlinser korrigera i princip vilket synfel som helst, och med den uppsjö av produkter som finns är det möjligt för så gott som alla att hitta ett par linser som är så gott som skräddarsydda för olika individers ögon och livsstil.

Olika linstyper

Toriska linser används av dem som har astigmatism och har två olika styrkor: en för sfärisk och en för cylindrisk korrektion.

Bifokala linser används av dem som lider av presbyopi, alltså ålderssynthet, och har två olika styrkor för att synskärpan skall korrigeras olika mycket på nära och långt håll.

Progressiva linser används av dem som behöver korrigera synen olika mycket på olika avstånd. Linserna har då olika styrkor på nära håll, långthåll och mellanhåll, och däremellan är de slipade för att kunna ge en mjuk övergång mellan de olika styrkorna.

De som lider av vanlig översynthet eller närsynthet kan använda sig av ”vanliga” linser, dvs linser med plus- eller minusstyrka.

Färgade linser tillhandahålls både med och utan styrka för att kunna användas av både personer med och utan synfel.

Månadslinser kan bäras i 30 dagar, men behöver tas ur och rengöras på kvällen och förvaras i linsvätska under natten. Därefter är de redo att användas igen morgonen därpå.

Endagslinser bärs i en dag för att sedan slängas på kvällen och ersättas med ett nytt par morgonen därpå.

Dygnet-runt-linser kan bäras dygnet runt – alltså även nattetid vid sömn – i en vecka, två veckor eller upp till en månads tid, beroende på vad produkten är anpassad för. Vissa linsvarianter kan användas antingen som månadslinser eller som dygnet-runt-linser i en till två veckor.

Vilka kontaktlinser passar bäst?

När du väljer linser kan du även välja produkt efter dina ögons egenskaper – har du exempelvis känsliga ögon som lätt blir torra och irriterade är det fördelaktigt att välja linser som är extra återfuktande för hornhinnan. Bär du endast linser sporadiskt, exempelvis vid idrottande, kan det vara passande att använda sig av endagslinser, likaså om du har för vana att använda mycket make-up, som innehåller proteiner som kan fastna på linserna och med tiden försämra synskärpan.
Den som använder linser mer kontinuerligt kan ha större nytta av månadslinser för att slippa köpa hem stora volymer (vilket krävs vid endagslinser, då man använder ett nytt par varje dag).

Linstillbehör

Linsvätska
Den som använder månadslinser eller veckolinser som behöver rengöras varje dag behöver köpa linsvätska att förvara och rengöra linserna i. Det vanligaste är nu för tiden att köpa multivätskor som används till båda delarna, men det går även att köpa linsvätska som är avsedd för antingen rengöring eller förvaring. Var uppmärksam på att linsvätskan du köper är anpassad för dina linser, då vissa material är extra känsliga och enbart är kompatibla med vissa typer av linsvätska.

Linsetui
Små plastaskar som är till för att förvara linserna i när de inte används.

Övrigt

Har du bestämt dig för att börja använda kontaktlinser bör du alltid besöka en optiker för att prova ut vilken linstyp som passar bäst för just dig, då det kan vara mycket obehagligt eller rentav skadligt för ögat att bära fel typ av linser. Hos optikern gör du en synundersökning med linstillpassning där det fastställs vilka linser som passar bäst för dig, och därefter får du ett recept med dina linsers parametrar som du kan använda för att köpa linser på apoteket eller på nätet.

Synfel – vad är det?

Orsakerna till nedsatt synförmåga kan vara många. Sjukdom, olyckor eller skador kan ligga bakom att synen inte riktigt fungerar som den ska, men den fackliga termen ”synfel” innefattar bland optiker och läkare enbart de refraktionsfel (alltså brytningsfel) som gör att ögat bryter ljus på fel vis och orsakar nedsatt synskärpa. Till dessa refraktionsfel räknas närsynthet, översynthet och astigmatism.

Dessa synfel kan antingen vara medfödda eller uppkomma då man uppnått en viss ålder – det är exempelvis mycket vanligt att drabbas  av presbyopi, alltså problem med närseendet, efter att man passerat 50-årsåldern, vilket även gjort att synfelet även allt oftare benämns som ”åldersynthet”. I de flesta fall uppstår dessa synfel på grund av att ögat form är aningen defekt och gör att ljuset som kommer in i ögats bryts fel på olika ställen och skapar oskärpa, och hur och var ljuset bryts felaktigt har betydelse för på vilket avstånd synskärpan blir dålig.

Nedan följer en kort beskrivning av dessa synfel och hur de yttrar sig:

Närsynthet uppstår då att ögats glaskropp är horisontellt utdraget, vilket gör att näthinnan kommer för långt bort från linsen och ger svårigheter för ögat att se bra på långt håll.

Översynthet (även kallat hyperopi) uppstår då ögats glaskropp är aningen hoptryckt och gör att näthinnan hamnar för nära linsen, vilket ger svårigheter för ögat att se bra på nära håll.

Astigmatism uppstår då ögats lins bryter ljusstrålar oregelbundet på olika plan och gör att bilden på näthinnan blir oskarp. Ofta uppkommer astigmatism tillsammans med översynthet eller närsynthet.

Presbyopi eller ålderssynthet kan uppkomma i 50-årsåldern och beror på att ögonlinsen förändrats eller börjat stelna. Detta ger nedsatt ackommodationsförmåga – förmågan att de på nära håll – och gör att korrektionsglas kan behövas exempelvis vid läsning eller när personen i fråga skall sitta vid en dator.

Tack vare att man i Sverige utför rutinmässiga synkontroller på barn och ungdomar upptäcks synfel i de flesta fall relativt tidigt, och med hjälp av att man tidigt börjar använda synkorrigeringsmedel undviker man att synfelet försämras med tiden. Är man dock i behov av glasögon eller linser men väljer att inte göra någonting åt det ökar man däremot risken för att få sämre syn ju äldre man blir. Det är därför viktigt att så fort som möjligt göra en synundersökning om du uppvisar tecken på nedsatt synförmåga.

Exempel på dessa tecken kan vara följande: då du måste anstränga ögonen för att läsa en text i samma storlek som den i en vanlig dagstidning, då du har svårt att läsa texten på vägskyltar då du kör bil eller om du har lätt för att få ont i huvudet då du sitter vid datorn eller ser på tv.

Upptäcker och åtgärdar man sitt synfel i ett så tidigt skede som möjligt besparar du dig onödiga påfrestningar på ögonen samt ökar dina chanser för att se bättre så länge som möjligt. Misstänker du att du har nedsatt synförmåga – boka en synundersökning hos en optiker, en gång för mycket kan vara bättre än en gång för lite.

 

Skrivet av: Thomas

 

Vill du ha bättre syn?

I den bästa av världar har alla människor bra syn – men tyvärr är fallet inte sådant i verkligheten. Här vill vi dock sträva efter att alla med skall ha så bra syn som möjligt, därför vill vi dela med oss av tips, råd och information om hur du med synfel skall kunna korrigera din syn på ett sätt som gör att du så lite som möjligt behöver tänka på att dina ögons synförmåga inte är optimal.

Glasögon, kontaktlinser, ögonlaser, morötter eller terapi – oavsett vilken metod du är intresserad av att använda hoppas vi kunna ge dig den information du behöver för att du skall kunna hitta ett bra sätt att få bättre syn. Här samlar vi all fakta vi hittar om synkorrigeringsmedel och ögon för att göra det så enkelt som möjligt för dig med synfel. För bättre syn är väl bra för alla ögon, eller hur?

Den som vill följa vår blogg om bättre syn kan göra det genom att klicka på denna länk: följ blogg med Bloglovin.

Skrivet av: Thomas